Night And The City (1992)

 
 
 
BETYG 4
 
 
 
 
 
 
 
Regi: Irwin Winkler
 
Manus: Gerald Kersh
 
Roller: Robert de Niro. Jessica Lange
 
Foto: Tak Fujimoto
 
"Finns det en chans att något går åt helvete, så gör det också det". Murphys välkända lag sveper sin mörka skugga över denna film, där drömmar inte blir annat än just bara drömmar.
 
  New York. Harry Fabian är en advokat som knappast tillhör stjärnorna inom skrået. Han övertalar Emmet Gorgon att stämma Sanchez, en boxare, efter ett nattklubbsbråk. Harry är stamkund på Boxers, en bar som ägs av Phil och hans hustru Helen, som han har en affär med. Baren besöks också av Boom Boom Grossman, Sanchez' promotor. Harry vill etablera sig som boxningspromotor men behöver 25.000 dollar för att sätta igång. Trots att målet mot Sanchez läggs ned är Boom Boom rasande över advokatens uppträdande. Harry kontaktar den f d mästaren Al (Boom Booms bror), nu gammal och hjärtsjuk, och ber om hans hjälp för att bli promotor. Boom Boom hotar Harry, eftersom han oroar sig för Als hälsa och hotar att skjuta Harry om något händer brodern. Harry får löfte om ett lån av Phil, men när Phil får veta att Harry har ett förhållande med Helen, stoppar han lånet. Harry lånar pengar av ockraren Peck. Al dör i en hjärtattack efter ett slagsmål med en säkerhetsvakt på ett disco. Harry går till Helen som lämnat Phil för att öppna en egen bar. Men den får inte öppna eftersom spritlicensen hon har är falsk. Det är Phil som tipsat myndigheterna om detta och det är Harry som förfalskat licensen. Hon frågar Harry om han inte vill följa med henne till Kalifornien, men de måste hastigt fly från Boom Booms män som får fast dem i en gränd. Harry försöker prata sig ur situationen men de skjuter honom. Fortfarande argumenterande körs han iväg i ambulans i sällskap med Helen.
 
En ny version av Jules Dassins film med samma namn från 1950. Robert De Niro är i toppform som en mindre framgångsrik advokat. Det är härligt att se hur han behandlar rollen. Jessica Lange är också mycket bra som barägarens hustru. En stämningsfull dramakomedi med mycket humor.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Läs mera om regissören och hans andra filmer på Regilexikon

 
 
 
webvoter-omröstning
Vad tycker du om filmen?

1 Usel
2 Sådär
3 Bra
4 Mycket Bra
5 Superbra

    Se resultat
 

Tyrannosaur (2011)

 
 
BETYG 5
 
 
 
 
 
 
 
Regi: Paddy Considine
 
Manus: Paddy Considine
 
Roller: Peter Mullan, Olivia Colman
 
Foto: Erik Wilson
 
Joseph, en plågad, självdestruktiv man omgiven av våld, finner hopp och räddning i Hannah, en kristen välgörenhetsarbetare. Från början ser han ner på hennes tro och hennes förmodade idylliska liv, men han inser snart att Hannahs liv är allt annat än fridfullt. Allteftersom deras förhållande utvecklas lär de sig att förstå och acceptera den smärta de båda bär inom sig.
 
Det här är en typisk engelsk film, skådespelarna är totalt äkta, de är sina roller, man tror att de levt ett helvetiskt liv i slummen i en engelsk småstad. Det är så bra. Människor är inte bara goda och onda utan en blandning av båda. Peter Mullans ilska över det mesta i samhället får honom att gå sönder. När han träffar Hannah törs han inte riktigt tro på sina känslor till henne. Peter Mullan och Olivia Colman gör sina roller så trovärdigt att det gör ont. Paddy Considine som har regisserat är en bra skådespelare som här gör sin regidebut. Bara att gratulera.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Läs mera om regissören och hans andra filmer på IMDB

 
 
 
 
webvoter-omröstning
Vad tycker du om filmen?

1 Usel
2 Sådär
3 Bra
4 Mycket Bra
5 Superbra

    Se resultat
 

Basquiat - den svarta rebellen (1996)

 
 
 
BETYG 4
 
 
 
 
 
Regi: Julian Schnabel
 
Manus: Lech Majewski
 
Roller: Jeffrey Wright, David Bowie, Courtney Love, Dennis Hopper
 
Foto: Ron Fortunato
 
 
1981 vände den nittonårige Jean-Michel Basquiats liv; han träffar Andy Warhol och från att ha varit en okänd graffiti-målare blev han en av världens mest framgångsrika, kontroversiella och glamourösa konstnärer. Hans utställningar var de största konsthändelserna i New York och hans tavlor köptes av samlare och museer över hela världen. Varje detalj i hans liv blev ett uppslag för media. Vid 27 års ålder dog han. Han beskrevs som en konstvärldens James Dean.
 
Ett spännande livsöde och hur det kunde gå till på 80-talet i konstvärlden och speciellt i Andy Warhols värld. Jeffrey Wright är bra som Basquiat och David Bowie är strålande som Andy Warhol. Många bra känd biroller, där man kan nämna Courtney Love som gör en fin insats. Bra tidsenlig musik. Mycket rolig att se.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jean-Michel Basquiat, född 22 december 1960 i Brooklyn, New York, död 12 augusti 1988 i New York City, New York, var en amerikansk konstnär. Basquiat var och är känd inom graffiti och nyexpressionism.
Här framför ett av hans verk.
 
 
 

Läs mera om regissören och hans andra filmer på Regilexikon

 
 
 
webvoter-omröstning
Vad tycker du om filmen?

1 Usel
2 Sådär
3 Bra
4 Mycket Bra
5 Superbra

    Se resultat
 
 
 

Fitzcarraldo (1982)

 
 
 
BETYG 5
 
 
 
 
 
 
 
Regi: Werner Herzog
 
Manus: Werner Herzog
 
Roller: Klaus Kinski, Claudia Cardinale
 
Foto:Thomas Mauch
 
Iquitos, Peru, vid sekelskiftet. En isolerad stad mitt i djungeln, där gummibaronerna låtit bygga lyxpalats. I utkanten ligger enkla träskjul, nakna småbarn leker bland grisar och höns i gyttjan. Här träffar vi på Brian Sweeney Fitzgerald (Klaus Kinski) - av urbefolkningen kallad Fitzcarraldo -- med sin dröm om europeisk kultur, om den stora operakonsten. . . . Fitzcarraldo är besatt av idén att sammanföra Enrico Caruso och Sarah Bernhardt i Amazondjungeln, som en hyllning till Giuseppe Verdi. För att finansiera detta fantastiska företag, beslutar han sig för att exploatera ett jättelikt område av gummiträd, som ligger bortom de ogenomträngliga Ucayala-fallen. För att kringgå detta svåra hinder måste Fitzcarraldo emellertid bokstavligen lyfta sin ångbåt över ett berg från en flod till en annan. Med hjälp av en indianstam som förtrollats av alla tiders största sångare, kämpar Fitzcarraldo mot feber, moskiter, kvävande hetta - allt för att uppnå det omöjliga. . . .
 
Inspelningen av den här filmen är nästan mer känd än själva filmen. Werner Herzog filmade långt in i Amazonas vildmarker med mycket svår kontakt med yttervärlden. Han började filma med Jason Robards och Mick Jagger i huvudrollen men fick avbryta inspelningen och  vänta ett halvår. När inspelningen skulle dra igång igen kunde varken Jason eller Mick på grund av andra saker. Istället kom Klaus Kinski in och Mick Jaggers roll ströks. Under mycket problem, bl.a. med indianer på platsen, bråk mellan Klaus och Werner, en båt som körde på grund och försenade inspelningen ytterligare ett halvår. Det mest kända om filmen är ångbåten som drogs över ett berg endast av människokraft.
Klaus Kinski är mycket bra i sin galenskap och miljöerna är fantastiska. Det känns i hela filmen att det här är äkta, inget fusk.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Läs mera om regissören och hans andra filmer på Regilexikon

 

 

 
 
 
webvoter-omröstning
Vad tycker du om filmen?

1 Usel
2 Sådär
3 Bra
4 Mycket Bra
5 Superbra

    Se resultat
 
 

Här har du ditt liv (1966)

 
 
 
BETYG 5
 
 
 
 
 
 
 
Regi: Jan Troell
 
Manus: Eyvind Johnson
 
Roller: Eddie Axberg, Allan Edwall, Per Oscarsson
 
Foto: Jan Troell
 
Olof Persson är 14 år när han lämnar sitt fosterhem i Norrbotten. Året är 1914 och hans egna föräldrar är mycket fattiga. Olof får sitt första jobb som timmerflottare. Han får valkar i händerna och lär sig att supa. Senare på hösten får han jobb på ett tegelbruk. Han blir nyfiken på livet och läshungern vaknar. Han läser alla böcker han kommer över. Nästa vinter jobbar han på ett sågverk. En olycka som tar död på en arbetare får Olof att sluta och resa vidare. Nästa jobb är som affischklistrare och karamellförsäljare på en biograf. Han ser journalfilmer om första världskriget och stumfilmsdramer. Han uppvaktar Maria och gör utflykter i trakten med anarkisten Fredrik. Tillsammans med honom föds Olofs politiska medvetande. 
Under sommaren följer han filmförevisaren Nicke på marknadsturné. Träffar skjutbanedrottningen Olivia och inleder ett förhållande som ger honom både lycka och förödmjukelse. 
Han blir aktiv i arbetarrörelsen och blir av med sitt arbete. Efter en tids arbetslöshet får han jobb på järnvägens lokstallar. Han organiserar en fackförening tillsammans med revolutionären Niklas. De försöker genomdriva en strejk men arbetarna ställer inte upp så de båda blir avskedade.
Vintern 1918 kommer freden. Olof längtar söderut till kontinenten och tar farväl av fostermodern. Han vandrar bort längst järnvägen för att skapa sig en egen framtid.
 
Det här är en av Jan Troells bästa filmer. Ett underbart poetiskt berättande med Jans rörliga kamera som ser allt i omgivningen. En bit svensk arbetarhistoria i svartvit. Många bra biroller och Eddie Axberg som Olof är helt outstanding. Se den!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Läs mera om regissören och hans andra filmer på Regilexikon

 
 
 
 
webvoter-omröstning
Vad tycker du om filmen?

1 Usel
2 Sådär
3 Bra
4 Mycket Bra
5 Superbra

    Se resultat
 
 

McCabe & Mrs. Miller (1971)

 
 
BETYG 4
 
 
 
 
 
 
 
Regi: Robert Altman
 
Manus: Edmund Naughton
 
Roller: Warren Beatty, Julie Christie
 
Foto: Vilmos Zsigmond
 
Musik: Leonard Cohen
 
 

En romantisk västernkomedi med två av filmens stora skådespelare - Warren Beatty med ett 30-tal filmer i bagaget och Julie Christie som blev Oscarnominerad för bästa kvinnliga skådespelerska i denna film och med 50-talet filmer bakom sig.

Spelaren McCabe är på flykt undan sitt rykte som skarpskytt och hamnar i en liten kåkstad under sekelskiftet. Han träffar den prostituerade Mrs Miller. Snart slår de sig samman som kompanjoner och öppnar ortens glädjehus. Den blyge McCabe blir naturligtvis förälskad i Mrs Miller men får betala för hennes tjänster som alla andra.

 

Det här är en äkta västern, så här såg det ut. Leriga gator, enkla träkåkar. Man riktigt känner stanken och kylan. En underbar västernfilm. En ballad där Leonard Cohens musik för handlingen framåt. Detta var Leonard Cohens första skiva och jag fastnade direkt för denna annorlunda röst och poetiska sånger. Snygg film regisserad av Robert Altman och en underbar Julie Christie i en av huvudrollerna.

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Läs mera om regissören och hans andra filmer på Regilexikon

 
 
 
webvoter-omröstning
Vad tycker du om filmen?

1 Usel
2 Sådär
3 Bra
4 Mycket Bra
5 Superbra

    Se resultat
 

Hemkomsten (1978)

 

 

BETYG 4

 

 


 
 

 
 

 
 
Regi: Hal Ashby
 
Manus: Waldo Salt
 
Roller: Jane Fonda. Jon Voight, Bruce Dern
 
Foto: Haskell Wexler
 
 
Sally och Lukas gör så småningom kärlek, konfrontera sitt handikapp. Det är första gången Sally har haft en orgasm. Men är hon fortfarande trogen sin man, och både hon och Luke vet deras förhållande kommer att upphöra när hennes man återvänder hem. Bob kommer tillbaka för tidigt, efter att ha oavsiktligt skadade sig i ett ben. Han är också lider av posttraumatiskt stressyndrom från vad han har sett i strid. Bob upptäcker därefter Sally angelägenhet från armén Intelligence, och både Sally och Lukas är överens om att Sally skulle försöka lappa saker med Bob. Bob förlorar kontroll, hotfullt konfrontera de älskande, men i slutändan vänder sig bort. Filmen slutar med Bob simmar ut i havet i yttersta förtvivlan, förmodligen ta livet av sig. Eftersom Sally in i snabbköpet i slutet, de två dörrarna stängs bakom henne, oavsiktligt bildar den symboliska uttrycket "Lucky Out". Hon och Luke är nu fri att fortsätta sin romantik.
1968 är Sally (Jane Fonda), en lojal och konservativ militärfru, gift med Bob Hyde (Bruce Dern), en kapten i United States Marine Corps, som sänds över till Vietnam. Efter ett tag bestämmer hon sig för att ta ett frivilligt arbete på ett veteransjukhus.
På sjukhuset möter Sally Luke Martin (Jon Voight), en före detta klasskamrat. Han har kommit hem från Vietnam skadad, och sitter nu förlamad i en rullstol. Fylld med smärta, ilska och frustration är Luke nu emot kriget. Sally kommer i kontakt med Luke och efter ett tag börjar en relation utvecklas. Luke skrivs ut från sjukhuset och deras relation börjar övergå i kärlek. Sallys syn på livet förändras genom honom. De har en lycklig tid. När Lukes vän begår självmord börjar han att aktivt jobba för att stoppa unga män från att gå ut i kriget.
Sally och Luke vet att deras förhållande kommer att upphöra när hennes man återvänder hem. Bob kommer tillbaka tidigare än väntat, efter att ha skadade sig i ett ben. Han lider också av posttraumatiskt stressyndrom från vad han har sett i strid. Filmen slutar med en hotfull uppgörelse mellan de tre.

 

Det här är 70-talsfilm när den är som bäst. Både politisk och en fin kärlekshistoria. Jon Voight och Jane Fonda är lysande i sina roller. Bra tidstypisk musik med bl.a Rolling Stones och Simon and Garfunkel. Man får en inblick hur alla de lemlästade soldater som kom hem från Vietnamkriget togs om hand av staten. Deras psykiska problem och deras hat som bara växte sig större och större. Hal Ashyby var en mycket intressant regissör som tyvärr dog alldeles för ung.
 
 

 

 

 

 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 

Läs mera om regissören och hans andra filmer på Regilexikon

 

 

 

webvoter-omröstning
Vad tycker du om filmen?

1 Usel
2 Sådär
3 Bra
4 Mycket Bra
5 Superbra

    Se resultat

 


Off The Map (2003)

 

 

BETYG 4

 

 

 

 

Regi: Campbell Scott
 
Manus: Joan Ackerman
 
Roller: Valentina de Angelis, Joan Allen, Sam Elliott
 
Foto: Juan Ruiz Anchia
 
Elvaåriga Bo lever med sina frisinnade föräldrar i New Mexicos ödemarker. Men idyllen har försvunnit i takt med pappans växande depression. Bo har ingen att dela sin sorg med tills familjen en dag får besök av Will från skattemyndigheten som har kommit dit för att kontrollera varför de under så många år inte har betalat skatt. Ironiskt nog blir Will en katalysator för familjens väg ut ur mörkret - och mötet med familjen ger samtidigt Will en möjlighet att sadla om i livet.

 

Det är underbart att se smala indiefilmer från USA och slippa Hollywoodfilmernas förutsägbara dramaturgi och vackra människor. Det här är en liten pärla i ett ödesmättat ökenlandskap. Bra skådespelare, speciellt den lilla tjejen Valentina de Angelis som får full poäng. Handlingen berättas i ett långsamt vackert fotograferat tempo. Allvaret bryts upp av humor och spänningen finns där hela tiden. Helt enkelt en härlig film.

 

 

 

 

 

 

 

 

Visa omröstningen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Läs mera om regissören och hans andra filmer på IMDB

 

 

 

webvoter-omröstning
Vad tycker du om filmen?

1 Usel
2 Sådär
3 Bra
4 Mycket Bra
5 Superbra

    Se resultat

 

 


Hesher (2010)

 

 

 

BETYG 4

 

 
 

 
 

 
 

 
 
Regi: Spencer Susser
 
Manus: Spencer Susser
 
Roller: Joseph Gordon-Levitt, Devin Brochu, Natalie Portman
 
Foto: Morgan Susser
 

Joseph Gordon-Levitt gör sitt livs roll som den arga Hesher. Han hatar världen, röker som en borstbindare och gillar porr och explosioner. En dag flyttar han in hemma hos TJ som precis förlorat sin mamma i en bilolycka och vänder upp och ner på familjens tillvaro.

 

Om man tittar på omslaget kan man tro att detta är en billig amerikansk actionrulle. Men istället är det en mycket finstilt film med många bottnar.

 

TJ;s mamma har dött och hans pappa är förlamad av sorg. Farmor försöker hålla ordning på hemmet men det förfaller mer och mer. Då dyker Hesher upp och flyttar in. Ingen bryr sig. Med sina galna påhitt lyckas han till slut rucka på familjens förlamning och få dom att börja leva igen. Det är en tragisk historia men med mycket hjärta och humor.

 

Joseph Gordon-Levitt är mycket bra som den galna Hesher som inte har några gränser och gör vad som faller honom in.. Natalie Portman gör en mindre roll mycket finstämt och känsligt. Hon har även producerat. Det är roligt att se hur hon delar upp sina roller mellan storfilmer och som här mindre independetfilm. De övriga skådespelarna gör också mycket trovärdiga insatser. Jag blev mycket positivt överraskad.

 

 

 

 

Hela Filmen

 

 

 

 


 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

Läs mera om regissören och hans andra filmer på IMDB

 

 
 

 

 

 

 
 

Joe Hill (1971)

 

 

BETYG 4

 

 
 

 
 

 
 
Regi: Bo Widerberg
 
Manus: Bo Widerberg
 
Roller: Thommy Berggren, Anja Schmidt
 
Foto: Petter Davidson, Jörgen Persson
 
 
Det är tidigt 1900-tal. Joe Hill och hans bror har emigrerat med båt till New York. Joe lyckas få en del arbeten, men slås av de orättvisor som råder. Han blir aktiv i den förbjudna fackföreningen IWW, International Workers of the World. Förbud råder mot demonstrationer och agitationstal, men Joe kommer runt detta genom att sjunga agitationssånger i Frälsningsarméns namn. Allt fler människor börjar lyssna på hans manifest om strejk, men samtidigt skaffar han sig mäktiga fiender.

 

 

Joe Hill är en av Bo Widerbergs bortglömda filmer. Efter en strulig inspelning i USA där filmen lades ner och senare upptogs igen. Bråk med amerikanska producenter. Ett efterarbete som blev klart i sista minuten. Filmen fick köras i polisbil till biografen. Ändå har det blivit en mycket bra film.

Jag gillar stämningen, resan genom USA, ledsagad av gitarrmusik av Stefan Grossman. Joe Hills kamp för arbetarrörelsen som växer sig starkare och starkare. En ung Thommy Berggren är mycket bra i rollen som Joe Hill. Här finns både humor och poesi.

 

Tyvärr har filmen inte kommit ut på DVD och borde inte finnas med på den här sidan, men jag slår ett slag för den så får vi hoppas att den i framtiden kommer att ges ut.
 

 

 

 

 

 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 
 
 
 
Lyssna på sången "Joe Hill" med Joan Baez och Fred Åkerström.
 
 
 

 

 

 

 

 

Läs mera om regissören och hans andra filmer på Regilexikon

 

 

 

 

 

 

 

 

Blue Valentine (2010)

 

BETYG 4


 

Regi: Derek Cianfrance

 

Manus: Derek Cianfrance
 
Roller: Ryan Gosling, Michelle Williams
 
Foto: Andrij Parekh
 
 

Det gifta paret Dean och Cindy har kommit till en punkt där familjelivet har blivit en ständig kamp. 
Under en helg flyr de vardagen för att försöka rädda sitt äktenskap. I tillbakablickar får vi se vad som en gång fick dem att bli passionerat förälskade och då inga hinder var oövervinneliga.

 

En underbar film om kärlek, från förälskelsens sköna stunder till vardagen då känslorna har avtagit. Den här filmen känns äkta och den gör ont. Filmen hoppar från dåtid till nutid på ett galant sätt. Från den heta förälskelsen till svartsjukegräl och en tråkig vardag där sexlivet har sinat.

 

Ryan Gosling och Michelle Williams gör fantastiska rollprestationer där varje replik känns äkta. Där många scener är improviserade, som ofta skådespelare har svårt för, men här lyser de i varje replikskifte.

 

Det är en gripande film och en av de bästa kärleksfilmer jag sett.

 

 

 

 

 


 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 

 

Läs mera om regissören och hans andra filmer på IMDB

 
 

 
 

 

 
 
 

An Education (2009)

 

 

BETYG 4

 


 

 


 

 

Regi: Lone Scherfig

Manus: Nick Hornby

Roller: Carey Mulligan, Peter Sarsgaard

Foto: John De Borman

 

Jenny är en begåvad ung kvinna i 1960-talets London som inför hennes sjuttonåriga födelsedag dras in i en stormande förälskelse med den äldre David. Hon förtrollas av en fartfylld och förbjuden livsstil som är oförenlig med de seriösa universitetsplaner hennes familj har bäddat för. När den dekadenta fasaden spricker står hon inför svikna löften och spruckna drömmar och tvingas snabbt in i den vuxna världen.

 

Den danska Lone Scherfig har regisserat på ett trovärdigt och finstämt sätt. Istället för att ta ut svängarna och skruva komiken arbetar hon på ett mycket mer lågmält och relistiskt plan.

 

Carey Mulligan är helt underbar som alltid, hon charmar publiken på ett mycket trovärdigt sätt. Även Sarsgaard gör en bra rolltolkning. Även birollerna bör nämnas, Emma Thompson, Olivia Williams och Alfred Molina. De gör utmärkta porträtt.

 

Filmen arbetar med små medel och detaljer, inga övertydligheter. En njutning helt enkelt.

 

 

 

 

 


 

 


 

 


 

 


 

 


 

 


 

Läs mera om regissören och hennes andra filmer på IMDB

 


 

 

 

 

 

 

 

Atlantic City, U.S.A. (1980)

 

 

BETYG 4

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 
Regi: Louis Malle
 
Manus: John Guare
 
Roller: Burt Lancaster, Susan Sarandon
 
Foto:  Richard Ciupka

 

Atlantic City. En gång USA:s mest populära semesterstad och hemvist för historiens största gangsters. Nu en fallfärdig spillra som rivs ned till förmån för hamburgerkedjornas neonskyltar.

Här bor Lou (Burt Lancaster) som lever på en falsk illusion om sitt stolta förflutna. I samma hus bor även den vackra Sally (Susan Sarandon) som till skillnad från Lou söker ett nytt liv i staden. Men ambitionen att bli croupier sprängs i bitar när Sallys förflutna dyker upp med ett stulet parti kokain.

Lou ser sin chans att äntligen bli den betydelsefulla gangster han falskeligen har utgett sig för att vara. Och plötsligt vaknar den slumrande brottsligheten upp till tidningarnas rubriker: Atlantic City är tillbaka på kartan!

Det här är en av Burt Lancasters sista filmer och han har aldrig varit så bra. Susan Sarandon är som alltid bra.

En mycket spännande, sensuell och stundom rolig film. Louis Malle är som vanligt en spännande regissör som har gjort det mesta. Tyvärr gick han bort 1995.

 
 

 

 

 

 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 
 

 

 

Läs mera om regissören och hans andra filmer på Regilexikon

 

 


 
 

 

 

 
 

Förvisningen (2007)

 

 

BETYG 5

 
 

 
 

 
 

 
 
Regi: Andrei Zvyagintsev
 
Roller: Maria Bonnevie, Aleksandr Baluyev, Konstantin Lavronenko
 
Manus: William Saroyan, Artyom Melkumian
 
Foto: Mikhail Krichman
 
En ung familj flyttar ut på landsbygden i hopp om att komma närmare varandra. Men när hustrun avslöjar en mörk hemlighet ställs kärleken på svåra prov. Priset för ett misstag kan vara högt, men ibland kostar det ännu mer att förlåta.

 

I denna film utforskar Andrey Zvyagintsev en av de mest komplicerade, komponenterna i den mänskliga tillvaron: familjen. I debutfilmen "Återkomsten" fokuserade han på relationen mellan far och son, men protagonisterna i "Förvisningen" är istället man och hustru.

 

Maria Bonnevie spelar här en ogift olycklig kvinna. Samtidigt är hon en underbar och omsorgsfull mor som älskar sina barn och beskyddar dem. Barnen gör att hon inte lämnar maken. Maria är mycket bra, gör sin roll på ryska bara det en prestation.

 

Fotot är mörkt och dramatiskt och mycket vackert. Musiken är bra och spelar en viktig roll. Handlingen förs framåt i ett mycket långsamt tempo, men det blir aldrig tråkigt. Spänningen hålls vid liv av varje liten rörelse. Det är poetiskt och vackert, dramatiskt och mörkt.

 

Andrey Zvyagintsev första film hette "Återkomsten" och var mycket bra. Gillade man den så kommer man att även gilla denna. Ska bli väldigt spännande och se vad han kommer att göra i framtiden.

 

 

 

 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 

 

 

Läs mera om regissören och hans andra filmer på Regilexikon

 

 

 

 

 

 

 

 
 
 

Och tranorna flyga (1957)



BETYG 5
 

 
 

 
 

 
 

 
 
Regi: Michail Kalatozov
 
Manus: Viktor Rozov
 
Roller: Tatiana Samojlova, Aleksej Batalov
 
Foto: Sergei Urusevsky
 


Detta är historien om kärleken som inte ens kriget kunde krossa.
 
Boris och Veronica har bara ögon för varandra när de promenerar längs Moskvas gator. Men på ett ögonblick förintas idyllen av andra världskrigets fasor. Boris blir skickad till fronten medan Veronica lämnas ensam med hans kusin Mark.
 
Tiden går och snart tystnar all kommunikation från Boris. Uppgiven gifter sig Veronica med Mark, men i hemlighet hoppas hon på ett livstecken från sin stora kärlek.
 
I hopp om att finna Boris anmäler Veronica sig frivilligt som sjuksköterska. Men Boris är sedan länge död. Något som Veronica egentligen vet, men vägrar erkänna. Allt för att kärleken ska leva vidare?
 
Detta verks triumferande bana började 1958 då den vann guldpalmen i Cannes. Efter det följde ett segertåg som ledde filmen runt hela världen. En av den ryska filmens stora mästerverk.
 
Den här filmen har inte åldrats, man kan inte tro att den är gjord 1957. Titta bara på åkningen i trappan. Jag förstår inte hur den är gjord. Det är knappt att man kan göra en sån åkning idag men den här gjordes 1957.

Det här är en film som film ska göras. Lite dialog, berättelsen förs fram med bilder. En poetisk stämning vilar över hela filmen och man kan inte låta bli att bli tagen och bara njuta.

Film när den är som bäst.








 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 


Läs mera om regissören och hans andra filmer på Regilexikon

 



 
 
 
 

A Love Song For Bobby Long (2004)




BETYG 4
 
 

 
 

 
 

 
Regi: Shainee Gabel
 
Manus: Shainee Gabel
 
Roller: Scarlett Johansson, John Travolta, Gabriel Macht
 
Foto: Elliot Davis
 
Musik: Nathan Larson, Grayson Capps
 
 
När Pursy Will (Scarlett Johansson) får reda på att hennes mor har dött återvänder hon till New Orleans för första gången på många år.
 
Hon förväntar sig att finna moderns hus tomt men blir överraskad av att finna två av sin mors vänner boende där. Bobby Long (John Travolta), en före detta collegeprofessor och hans unga skyddsling Lawson Pines (Gabriel Macht). Dessa mäns liv tog ett oväntat felspår åratal innan.
 
De har rotat sig i huset, och det enda som håller dem uppe är Lawsons vacklande ambition att skriva en roman om Bobby Longs liv. Pursy, Bobby och Lawson tvingas nu att leva tillsammans. Medan tiden går så öppnar de sig för varandra, och sedan länge begravda hemligheter kommer upp till ytan.


Det är en skön stämning rakt igenom filmen, bilder och musik skapar en poesi som tilltalar mig. Scarlett Johansson är mycket bra, har en utstrålning som går genom duken. John Travolta gör en nerdekad professor som det riktigt stinker om. Sångerna i filmen framförs av Grayson Capps som har en hes härlig bluesröst som också stämmer bra till handlingen. Mycket bra.
 




 
Trailer till A Love Song for Bobby Long från rstvideos trailerarkiv




 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 
Lyssna på den underbara musiken med och av Grayson Capps.
 
 





 
 


Läs mera om regissören och hennes andra filmer på Regilexikon

 
 



 
 
 
 

Sista tangon i Paris (1972)




BETYG 5










Regi: Bernardo Bertolucci
 
Manus: Bernardo Bertolucci
 
Roller: Marlon Brando, Maria Schneider
 
Foto: Vittorio Storaro
 

Paul (Marlon Brando) är en 45 år gammal amerikansk hotellägare, som bor i Paris och som ständigt förföljs av minnet av sin frus självmord.

Jeanne (Maria Schneider) är en 20 gammal fransk skönhet, som är förlovad med en ung filmregissör. Även om de är fullständiga främlingar för varandra, sammanförs dessa ensamma, trasiga själar i en lägenhet som är lika naken och tom som deras dystra och tragiska öden. Med tiden inser de att de sitter fast i ett intensivt erotiskt spel, som ingen av dem kan stoppa. De för sin passion till höjder och djup som ligger långt bortom något de någonsin hade kunnat föreställa sig.

Filmen blev nominerad 2 Oscar för bästa regi och för bästa manliga skådespelare.

Filmen är oerhört vacker i stämningar och framför allt fotot. Den är laddad med en sensuell spänning som man aldrig sett tidigare. Både Morlon och Maria gör starka porträtt av två ensamma trasiga människor som finner varandra för en stund. Den gör ont och känns i kroppen långt efter att sista filmrutan tonat ut. Bertolucci gör här en av sina bästa filmer, innan han börjar göra sina påkostade storfilmer som inte tilltalar mig alls.



 





Theme From Last Tango In Paris (1972) by seasonwitch




Läs mera om regissören och hans andra filmer på Regilexikon

 





West Side Story (1961)

 
 
 
BETYG 4
 
 

 
 

 
 

 
 
Regissör: Robert Wise
 
Roller: Natalie Wood, Richard Beymer, Russ Tamblyn, Rita Moreno, George Chakiris
 
Foto: Daniel L. Fapp
 
Musik: Leonard Bernstein
 
 
West side story är en musikal som först sattes upp på Broadway, blev en succe och filmades 1961. Historien bygger på "Romeo och Julia" men utspelas på 50-talet och nu är det två ungdomsgäng i New York som slåss mot varandra. På ena sidan är det Jets, ett gäng vita som leds av Riff (Russ Tamblyn) och hans vän Tony (Richard Beymer). Det andra gänget Sharks är invandrare från Puerto Rico och leds av Bernado (George Chakiris). En danskväll möts Tony och Maria (Natalie Wood) som är Bernados syster. Kärlek uppstår. De får träffas i smyg eftersom gängen är bittra fiender. De drömmer om att gifta sig men inser det omöjliga i det. Under ett slagsmål dödas Riff av Bernado. Rasande dödar Tony Bernado, Marias bror. Senare på kvällen möts Maria och Tony. Det tragiska slutet är oundvikligt.


West Side Story är filmad i 70 mm, och på ett mycket snyggt sätt. Det är första gången ungdomar i gymnastikskor dansar på New Yorks gator. Den tuffa och lite ruffa stilen är något nytt, som får ungdomar att börja se musikaler. Musiken är fantastisk. Filmen vann tio Oscars bland annat för bästa film. Den är snygg gjord med många bra dansnummer och håller än idag.
 




































Läs mera om regissören och hans andra filmer på Regilexikon










RSS 2.0