Förvisningen (2007)

 

 

BETYG 5

 
 

 
 

 
 

 
 
Regi: Andrei Zvyagintsev
 
Roller: Maria Bonnevie, Aleksandr Baluyev, Konstantin Lavronenko
 
Manus: William Saroyan, Artyom Melkumian
 
Foto: Mikhail Krichman
 
En ung familj flyttar ut på landsbygden i hopp om att komma närmare varandra. Men när hustrun avslöjar en mörk hemlighet ställs kärleken på svåra prov. Priset för ett misstag kan vara högt, men ibland kostar det ännu mer att förlåta.

 

I denna film utforskar Andrey Zvyagintsev en av de mest komplicerade, komponenterna i den mänskliga tillvaron: familjen. I debutfilmen "Återkomsten" fokuserade han på relationen mellan far och son, men protagonisterna i "Förvisningen" är istället man och hustru.

 

Maria Bonnevie spelar här en ogift olycklig kvinna. Samtidigt är hon en underbar och omsorgsfull mor som älskar sina barn och beskyddar dem. Barnen gör att hon inte lämnar maken. Maria är mycket bra, gör sin roll på ryska bara det en prestation.

 

Fotot är mörkt och dramatiskt och mycket vackert. Musiken är bra och spelar en viktig roll. Handlingen förs framåt i ett mycket långsamt tempo, men det blir aldrig tråkigt. Spänningen hålls vid liv av varje liten rörelse. Det är poetiskt och vackert, dramatiskt och mörkt.

 

Andrey Zvyagintsev första film hette "Återkomsten" och var mycket bra. Gillade man den så kommer man att även gilla denna. Ska bli väldigt spännande och se vad han kommer att göra i framtiden.

 

 

 

 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 

 

 

Läs mera om regissören och hans andra filmer på Regilexikon

 

 

 

 

 

 

 

 
 
 

Och tranorna flyga (1957)



BETYG 5
 

 
 

 
 

 
 

 
 
Regi: Michail Kalatozov
 
Manus: Viktor Rozov
 
Roller: Tatiana Samojlova, Aleksej Batalov
 
Foto: Sergei Urusevsky
 


Detta är historien om kärleken som inte ens kriget kunde krossa.
 
Boris och Veronica har bara ögon för varandra när de promenerar längs Moskvas gator. Men på ett ögonblick förintas idyllen av andra världskrigets fasor. Boris blir skickad till fronten medan Veronica lämnas ensam med hans kusin Mark.
 
Tiden går och snart tystnar all kommunikation från Boris. Uppgiven gifter sig Veronica med Mark, men i hemlighet hoppas hon på ett livstecken från sin stora kärlek.
 
I hopp om att finna Boris anmäler Veronica sig frivilligt som sjuksköterska. Men Boris är sedan länge död. Något som Veronica egentligen vet, men vägrar erkänna. Allt för att kärleken ska leva vidare?
 
Detta verks triumferande bana började 1958 då den vann guldpalmen i Cannes. Efter det följde ett segertåg som ledde filmen runt hela världen. En av den ryska filmens stora mästerverk.
 
Den här filmen har inte åldrats, man kan inte tro att den är gjord 1957. Titta bara på åkningen i trappan. Jag förstår inte hur den är gjord. Det är knappt att man kan göra en sån åkning idag men den här gjordes 1957.

Det här är en film som film ska göras. Lite dialog, berättelsen förs fram med bilder. En poetisk stämning vilar över hela filmen och man kan inte låta bli att bli tagen och bara njuta.

Film när den är som bäst.








 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 


Läs mera om regissören och hans andra filmer på Regilexikon

 



 
 
 
 

RSS 2.0